Bondepraktikan...
Här har jag sammanställt lite i Bondipraktikan som kan vara intressant
Januari- Tors månad. Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg eller dimma, kommer tö. Äro månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år. Dansar myggen, blir det ett svårt foderår. Är januari varm, blir skörden arm. Om gräset växer i januari, växer det mycket sämre, när det bör växa. Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd. Så länge lärkan sjunger före kyndelmässodag (2,a feb), så länge tiger hon ock efter denna dag. Dimma i januari giver en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondedagen) blir det sjukligt under året. Åska i januari bebådar ett fruktsamt år, men även storm och krig.
Dagar att beakta:Nyårsdagen Den 1/1. Det är en gammal tro att allt, som denna dag händer någon, kommer att hända hela påföljande året. Om solen skiner klart eller himmelen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Så många dagar nyårsnyet döljes under molnen, så många dagar skall ock säden ligga i jorden, innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före stjärnan betecknar det dyr tid.
1/1 Nyårsdagens väderlek går igen i augusti månad.
2/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande septembers väder.
3/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande oktobers väder.
4/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande novembers väder
5/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande decembers väder.
22/1 Vincentiusdagen Om denna dag är klar betyder det gott och fruktbart år.
25/1 S:t Paulidagen Är denna dag klar, betyder det god årsväxt. 29/1 Solsken den dagen och det blir ett välsignat bärår.
Februari Göje månadOm februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer. Starka nordanvindar bebåda Guds välsignelse i bondens lador. Klar och torr fastlag betyder gott spannmålsår. Om solen i fastlagen skiner tidigt upp, skall allt, som sås, växa frodigt. Är myggen talrik i denna månad, skall nästkommande utrota dem. Ju stormigare vid kyndelmässan desto vackrare år. Så länge lärkan sjunger före kyndelmässan, så länge tiger hon dock efter den. Om istapparna äro långa under fastlagsnatten, blir linet långt. Torr fasta, gott år.
Dagar att beakta:Kyndelmässodagen (den 2/2) Snö denna dag bebådar snar sommar.
Ansgariusdagen (den 4/2). Om denna dag är regnfri blir det ett vackert år.
Doroteadagen (den 6/2). Vid Dorotea-tiden faller den mesta snön.
S:t Peters dag (den 22/2). Storm på denna dag gör sjöarna rena.
3/2 Blåser det hårt den dagen, blåser det mycket hela året. Är Blasius klar blir det en grann sommar.
20/2 Mellan den 20 och 28 infaller de så kallade "järndagarna" med sträng kyla
22/2 Fryser det under S:t Peders natt kan Du vänta Dig frost i 30 dagar!
24/2 Mattias med sitt blida skägg, lockar barnen utom vägg Mattias skall vattna hönsen, april oxen Mattias brukar kasta heta stenar i sjön, dvs. efter den dag börjar isarna frätas lika mycket under som ovanpå. Stormar det den 24 eller 25 sopa sjöarna rena från is
Mars- VårmånadPå en torr mars följer vanligen en vacker vår. Kalla nätter åtföljs av våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock icke bliva långvariga. Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj. Dagarna omkring vårdagjämningen (21 mars) äro vanligen stormiga. Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden. Regnar det i mars, har man även att vänta regn i juli. Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost kommer efter påsk och i september. Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår. Är man trogen vid plogen, håller april honom åter still. Mars snö gör frukter ve. Marsblom är ej bra, aprilblom är hälften bra, majblom är alldeles bra. I början och slutet serverar mars sitt gift.
Dagar att beakta:Gregoriusdagen (den12/3). Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mera kommer i marken.
Josefdagen (den 19/3). Om denna dag är klar och vacker, förkunnar det ett fruktbart år.
Benediktusdagen (den 21/3). Regn denna dag bådar mycket våt vår.
Vårfrudagen (omkr den 25/3). Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.
1/3 Om åskan bullrar den dagen måste man räkna med en sträng och lång vinter med snö ända in i maj.
7/3 Om Perpetua sig visar grön, blir våren ljuvlig och ja, den blir skön!
9/3 Fyrtio martyrers dag(den). Sådan väderleken är på denna dag, sådan fortfar den att vara i 40 dagar.
13/3 Är vädret hyggligt på Gregoriusdagen blir det en kort vår.
17/3 Gertruddagen - vårens första dag (Östergötland).
19/3 Ett fruktbart år kan man räkna med om det är klart och vackert den 19.
25/3 Marie Bebådelsedag eller Vårfrudagen: Är vädret skönt på morgonen och fram på förmiddagen lovar det ett gott år.
April- GräsmånadInträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen av denna månad, kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen. Om april blåser i sitt horn, så fås en god skörd av korn. Mars torr,
april våt, och maj kan fylla bondens lador all, men april torr och ren är bonden till stort men. April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt.
En torr april är ej vad bonden vill, men aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är så gott som fåragö.
På en våt april följer en torr juni. Klart månsken i april skadar fruktblommorna. Om tordyveln i den första vårtiden har löss framme under hakan, då är denna tid den bästa att bruka jorden.
Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar, men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att förvänta.
Dagar att beakta:Palmsöndagen. Är det klart väder på denna dag, får kornet god växt det året.
Långfredagen. Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar.
PåskdagenOm denna dag är regning, blir det lite foder, men är den klar, blir det gott bete och mycket smör.
Tiburtiusdagen (24/4). Det nedan, som kommer efter första sommarnyet eller efter tiburtius, kallas kråknedan. Då är det gott att täcka hus, ty taken rivas ej ned av stormen. Regnar det i kråknedan, växer det mycket ogräs.
4/4 Ambrosius var inte populär med sitt snöfall. Den dagen var Ambrosius ute och körde med sina vita hästar.
14-16/4 "Nysommarnätterna" skall vara likadana för då kan man lita på att det blir en bra sommar.
25/4 Marcusdagen kännetecknas av kyla och av en ovanligt frisk och välgörande luft, så skön att vädrar man kläderna den dagen så kommer den inga mal i dem. April är något opålitlig.
Maj- BlomstermånadOm det regnar mycket i maj, skall det regna litet i september och tvärt om. Dagg och kyla om aftnarna bringa ett gott foderår.
Åska i denna månad skall ej betyda gott år. Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna. En varm maj göder kyrkogården. En bisvärm i maj är lika mycket värd som ett lass hö. Våt pingst gör en fet jul, men pingstdags regn är sällan gott.På våt maj följer en torr juni.
Dagar att beakta:
Philippusdagen (den 1/5). Tre nätter före denna dag och tre närmaste efteråt utgöra tillsammans med Philippus natt de s.k. "Ludde nätter", vilka sålunda äro sju. Höres då åska, blir det ett fruktbart och gott år.
Servatiusdagen (den 14/5). Efter denna dag får man varken snö eller frost.
Urbanusdagen (den 25/5). På denna dag väntas storm och oväder. Om icke allt höstråg gått i ax Urbanusdag, blir det ett hårt år.
Regn på Kristi himmelsfärdsdag bådar dålig höstskörd.
Om trefaldihetssöndagen se nästa månad.
3/5 Vänta aldrig något gott väder förrän korsmässelkölden har kommit ner.
14/5 Efter den dagen behöver man inte räkna med vare sig snö eller frost.
18/5 Om "lillsommaren" i maj (vilken infaller tre dygn före och tre dygn efter den 18 maj) är kylig blir det en varm sommar. Är dygnen däremot ljumma blir sommaren kylslagen.
21/5 Om solen skiner på S:t Helens dag (nu Konstantin) blir årsväxten god. Men regnar det blir skörden dålig av all väta. Enligt den gamla Bondepraktikan har nu sommaren anlänt.
24/5 Rogatius (nu Ragnvald), lyss på den ljuva näktergal, hur ljuvligt han sjunger i buske och dal!
25/5 Någon varaktig värme brukar inte maj ge förrän Urbanus fått rasa ut.
Lite annorlunda låter denna spådom: 25-27/5 Urban, Vilhelmina och Blenda skola sommaren leda.
Juni- Sommarmånad.Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar. Åska i denna månad förkunnar en regnig sommar, men en rik skörd.
Om nordlig vind ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år.
Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt, blir även december sådan.
Regn midsommarafton är alltid långvarigt. Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan. Sådan väderlek är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21/6), sådan blir den ända till Mikaelidagen (den 29/9).
Dagar att beakta
Trefaldighetssöndagen. Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år.
Salomonsdagen (den 25/6). Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt. Johannes döparens dag (den24/6). Ju mera det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarr-gräset bärgas.
Petrusdagen (den 29/6). Är denna dag mycket varm, blir det i stället sträng sköld på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet det samma på juldagen.
8/6 Regnar det den 8 måste man räkna med ytterligare nederbörd i minst 40 dagar framöver. Är det däremot klart väder den dagen räcker det 4 veckor till.
15/6 Inställ alla utflykter för den här dagen brukar det regna. SOMMARSOLSTÅNDET ÄR INNE!
21/6 Och som vädret är 4 dagar före och 4 dagar efter den 21 så förblir det ända fram till Mikaeli (29/9).
Juli- Hömånad
Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande. Vad juli och augusti icke koka, kan september inte steka. Åska i denna månad bebådar gott kornår och stor sjuklighet bland kreaturen. Juli motsvarar i fråga om väderlek januari.
Den vecka i juli, som i både gamla och nya almanackan börjar med Sara och slutar med Jacob, kalls som bekant fruntimmersveckan och brukar i allmänhet vara regnig.
I denna månad ingår hunddagarna (rötmånaden).
Dagar att beakta(Den 2/7). Sådant vädret är denna dag, sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter.
Margaretadagen (den 20/7). Regn på denna dag tycker lantfolket icke om, enär man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas. Det heter skämtsamt; Greta väter i nöten.
Magdalenadagen (den 22/7). Magdalena gråter gärna.
Emmadagen (den 23/7) Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.
Jacobsdagen (den 25/7). Varm och klar förkunnar en kall jul.
Sjusovaredagen (den 27/7). Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor framåt.
Augusti- Skördemånad
Vindarna äro i denna månad föränderliga, åska och regnväder vanliga. Nordanvind i augusti medför stadig väderlek. Vad augusti ej kokar, lämnar september ostekt.
Dagar att beakta
Bartolomeusdagen (den 24/8). Är dagen klar, bådar vacker höst.
1/8 Om det regnar Peter Fäng blir det regn hela månaden. Efter den dagen växer potatisen i ett fläng! Första augusti faller den första "kallstenen"
Laurentiusdagen (den 10/8). Är dagen vacker, betyder god höst.
15/8 Om solen skiner kan man räkna med att nästa vecka blir regnfri.
24/8 Som vädret är den dan, ja, så blir det hela hösten. Nu faller tredje kallstenen i vattnet. (Medelpad) Ju tidigare nätterna blir mörka i augusti desto stormigare blir hösten. Regnar det i slutet av månaden fortsätter det att regna första veckan i september. Nordanvinden för alltid ett stadigt augustiväder med sig. Är den första augustiveckan varm blir vintern längre vit. Finns det rikligt med storblommiga tistlar blir det en behaglig höst.
September- HöstmånadOväder i senare hälften av september efterföljs nästan alltid av starka stormar. Våt september ger torr oktober. Dimma på aftonen betyder regn på natten.
Faller löven tidigt från träden, kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder.
Sena blommor i trädgårdarna båda vacker höst och lindrig vinter.
En rik humleskörd, stark vinter och gott sädesår.
När björkar och pilar länge behålla sitt löv grönt uppe i toppen, medan de tidigt fälla det på de nedre grenarna, kan man vänta tidig vinter och god vår.
Oväder i september bebådar mycket snö i februari och mars samt ett gott sädesår. Åska i denna månad bådar ett fruktbart år.
Dagar att beakta(Den 1/9). Sådan väderleken är denna dag, sådan förbliver den över huvudtaget under hela månaden. Mikaelsdagen (den 29/9). Om denna dag blåser nordlig eller ostlig vind, blir vintern ej sträng.
Mild vinter följer ock, om det regnar utan blåst på Mikael. Regnar det ej på denna dag tyder det på ett torrt nyår.
Mycket ekollon vid Mikaeltiden bådar mycket snö vid jul och stark kyla efteråt.
Äro ekollonen vid denna tid tomma och våta, inträffar en mild vinter.
Om flyttfåglarna ej draga sin kos före Mikael, betyder detta lindrigt väder åtminstone till jul.
1/9 Hela månadens väder beror på vädret just den dagen. Skulle det blir torrt kan man räkna med vattenbrist under vintern.
22/9 Vackert väder på Eqidiusdagen (nu Samuel) lovar stadig och fint väder till Mickelmäss. HÖSTDAGJÄMNING INFALLER. Står barometern högt den dan och det blåser en ostlig vind, ja, då kan man lugnt emotse en angenäm, nästan sommarvarm oktober. Mikael var ju som bekant en av ärkeänglarna och dyker upp på diverse ställer i bibeln. I Uppenbarelseboken kämpade han mot den sju-hövdade draken som gick under namnen "den gamle ormen" djävulen och satan. Mikaelsdagen eller Mickelsmäss var helgdag hos oss ända fram till 1772 och var kanske mest känd som den gängse flyttningsdagen för allt tjänstefolk. Kring Mickelsmäss väderspådomar: 29/9 Är vinden ostlig eller nordlig eller om det regnar utan någon blåst blir vintern inte sträng. Är det uppehållsväder kan man räkna med ett torrt nyår. Men rimfrost den dan medför frost nästa vår efter den 1 maj!
Oktober- Slaktmånad
Mycket frost och snö bådar milt väder i januari. Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter. Att träden blomma ännu en gång är tecken till en lindrig vinter.
Sitter löven kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att förvänta även som mycket mask nästa sommar.
Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng.
Grönspetten förkunnar väderleken omkring tre dygn i förväg. Har han ett långt entonigt läte, blir det vackert väder, skriar han mycket, blir det regn och oväder, kommer han in i husen och skriker, då blir det ännu värre. Domherrens ankomst är ett säkert tecken till köld och oftast även snö.
Oktober varm, februari kall.
Dagar att beakta(Den 16/10). Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade.
7/10 Den första vinterdagen är den 7 oktober.
14/10 Detta datum har av ålder kallats för "vinternatten", då man efter den dagen på allvar räknade med vinters ankomst. Ett gammalt ordspråk säger: Gott väder under vinternatt gör god vinter.
16/10 Om det regnar på förmiddagen kan man förvänta en fuktig försommar nästa år. Regnar det på eftermiddagen blir eftersommaren nederbördsrik. (Västergötland)
28/10 När Simon och Judas (fordom kallades dagen för SimonJudas) kommer vandrande till oss, så kommer de obevekligen med vinter. Väderleken i oktober brukar ofta domineras av brittsommar eller indiansommaren som den så kallas. Den infaller i regel den 7 på Brittdagen, och om det berodde på Heliga Birgittas nåd och förböner eller ej så var brittsommarens fyra dagar månadens skönaste. Men den så kallade eftersommaren som infaller mellan den 20-25, kan även den je ett milt eko av den gångna sommarens värme. Blir det varm i oktober blir det ännu kallare i februari. Blir det snö i oktober så blir det en mild vinter i januari. Oväder i oktober tyder på en ostadig vinter. Åska i oktober, varslar om storm och oväder. Klar höst ger en stormig vinter. En dimmig höst ger en snörik vinter.
November- VintermånadÅska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år. En sträng och långvarig vinter inträffar: om juli varit mycket varm, om augusti och oktober varit ovanligt kalla, om fjäderfäna blivit feta höstetiden, om fåren på efterhösten med våld måste drivas in i ladugården. Om november har torr väderlek utan frost samt att löven i denna månad ännu icke fallit av träden.
När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.
Dagar att beakta
Allhelgonadag(den 1/11). Enligt gamla bondepraktikan skall man denna dag skära en spån av en växande ek eller bok. Är spånen torr bådar det en varm vinter, är den fuktig blir vintern däremot kall. Mårten Luthers dag (den 10/11) Inträffar denna på en fredag, kommer fodret det året att föga förslå.
Mårten biskopsdag (den 11/11). Är det på Mårten Biskop mulet dygnet om, blir det en ostadig vinter, men är det däremot klart, har man att vänta en skarp vinter.
Maria offerdag (den 21/11). Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.
Katarinadagen (den 25/11) Katarinavinter blir ej långvarig.
Andreasdagen (den 30/11) Andreas-snö är skadlig för säden. Anders braskar och julen slaskar- Anders slaskar och julen braskar.
30/11 När Anders slaskar brukar julen slaska. Är det klart väder på Andersdagen blir vintern jämn. November kan närmast liknas vid ett väderhoroskop för kommande månader och årstider. Som vädret är kring Allhelgonadagen så blir också sommaren (SE-FI) Har alla löven fallit vid Allhelgonatiden, ja då kan man räkna med att också isen är borta till 1:a maj (SE-FI) Sådan som november är så blir också nästa års mars. Om november är torr och utan frost tyder det på att det blir mer snö än kyla under vintern. (Sibyllas spådomar). Åska i november varslar om en hård vinter.
December- Julmånad
Kall december med mycket snö lovar gott år.
Åska i denna månad bådar både storm och regn. Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter.
På snö-år följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö.
En ensam skata förkunnar elakt väder. Grön jul, vit påsk, och en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk.
Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år.
Ju närmare nytändningen kommer advent, ju sämre år bådar det.
En våt jul gör tomma visthus och tomma fat.
Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.
Dagar att beaktaNikolausdagen (den 6/12). Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek. Jakobsdagen(den 20/12). Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som skall råda före jul, medan eftermiddagens väder angiver väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen kan man vänta stark köld, regnar det, bebådas värme och nederbörd.
Julafton och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebådar ett gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.
Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.
Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.
Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.
Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.
Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.
Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.
Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid.
De tolv juldagarna (25 dec- 5 jan). Enligt bondepraktikan skall man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året.
Sådant väder det är på juldagen, sådant väder blir det i januari, sådant väder det är den 26 dec.
