Sammanfattning....
Eftersom jag varit slö att skriva här på länge, ska jag försöka göra en sammanfattning på en del händelser som jag minns och som satt sina spår.
6/9
Efter att ha varit dålig sedan mitten av augusti och samtidigt varit för tjurig att uppsöka läkare var jag idag tvungen att åka iväg till akuten för andningshjälp. Där konstaterades det att jag hade en luftvägsinfektion och jag fick en antibiotikakur i 10 dagar. Hade även högt blodtryck samt hög puls och då jag ifrågasatte det fick jag svaret att det fick man då man kom till akuten. Konstigt svar egentligen, man ska ju inte bli sjukare då man kommer dit eller hur?
27/9
Therese (dottern) kom hem till mig för att hjälpa mig saker som jag inte kan göra själv och som hemtjänsten ej hjälper till med, mycket omtänksamt av henne att köra 34 t & r för min skull. Vi började med att "röja" vindan från en massa bråte som jag samlat på mig, för de kunde ju komma till användning som man alltid tänker. Det blev inte mycket kvar... skönt. Nu ska jag bara be Micke (sonen) att komma och bära ut allt skräp, grovsoporna hämtas den 6:e okt - mycket bra då man inte själv kan frakta bort dem.
30/9
Trots antibiotikakuren är jag inte bra. Idag var jag kallad till KOL-sköterskan för att ta blodgas-prov, hade även med mig ett slemprov eftersom jag fortfarande har hosta och feber. Har också haft ont i huvudet ett bra tag och som jag gissade var högt blodtryck, men det skulle jag få vända mig till hälsocentralen för att kolla.
6/10
Min lungläkare ringde och talade om att mitt slemprov innehållit bakterier så nu blev det ytterligare en "kur" med antibiotika. Har även varit och provat mitt blodtryck på hälsocentralen, och det var fortfarande högt.
7/10
Läkaren på hc ringde mig om "trycket", det blev att höja medidinen och efter 5 veckor kallas jag för ny koll.
9/10
När jag satt vid datorn fick jag inom 30 minuter 2 kraftiga kärlkramsfall, som jag försökte häva med att spraya nitroglycerin. Kontaktade även sjukvårdrådgivningen som uppmanade mig att åka in till akuten om ett 3:e skulle komma. Efteråt fick jag ett tryck över bröstet som inte ville släppa, ringde igen till sjvrådg. och de uppmanade mig att ringa ambulans. Hade inte tänkt åka men Therese ringde och var så orolig, och sade till på skarpen att jag skulle åka iväg. Jag gjorde det, och allt var ju inte bra - de var rädd att jag fått en infarkt. Blev inlagd med EKG observation under natten samt att de tog prover. Dan därpå fick jag veta att det inte var en infarkt men jag måste äta 1 nitroglycerintablett dagligen resten av livet.